Idag ha vi tillbringa stora delen av dagen hos Melwins farmor för jag tänkte han kanske för knippa hemmet med kräkningar.
SAgt och gjort gick vid dit vid 10 och kom hem nu vid 17.30.

Melwin och jag gick in på affären och köpte de BVC rekommenderade att vi skulle handla hem, lätt saltade chips"för att få han törstig" piggelin is glass för att få in han vätska.
Vi köpte med oss de och när vi kommer till hans farmor så öppna vi chips påsen på en gång och hällde upp i en skål.
Sagt och gjort satt alla tre och mums chips en tisdag morgon strax efter 10.
Men va gö man inte för sina barn.
Åt inte vi åt inte han.

Vi mumsade chips och törstig av allt salt blev han.
Så vätska fick jag i han.
När vi skulle dricka kaffe och fika så fick han sin piggelin och de gick ner på en gång.
Mums sa de.. .=)

Vi lekte och sedan fixa vi lunchen blev en kokt pära och kantarell sås.
Han åt i allafall hela päran men de kom upp lite på slutet.

När vi diska undan gick vi ut och promenera.
Skönt.

När vi kommer hem så erbjuder hon oss att bjuda på middag, blev köttebullar, hemmagjord mos och gräddsås.
Melwin åt en massa mos men inga köttbullar och så gräddsås fick jag i han.
Sedan en massa mjölk och vatten så klart.
Efter maten ville han ha en tunnbröd macka och äta och de fick han.
Så idag ha jagg fått i han en massa.

Nu ikväll efter badningen så fick jag i han en tallrik med yoghurt och de känns bra att han INTE somna på tom mage för de är inte roligt att veta att sin son nästa inte äter någonting ska ni veta.
De är frusterande.
Jag ha försökt att koppla bort de men de gå inte för jag bli så orolig. Melwin är lite för sin ålder över lag och de är väl därför man är extra rädd sedan så ha han vare mycke sjuk och han hinner inte mer än bli friks och få ett lite imunförsvara så börja de om så hans motstånds kraft är inte allt för stor.
Så rädd som mamma till sitt älskade barn är ju givet.
Nu sover gullet sött i sin säng och de är skönt att veta jag ha fått i han en hel del idag trots de inte va mycke.
Men allt är bättre än igenting.

Ikväll kan man nog somna lite lugnare än tidigare kväll och förhoppningsvis sova en hel natt utan oro att han ska ha torka ut eller dylig för senaste nätterna ha oron legga på att han kanske inte ands han kanske troka ut och aldrig mer vakna ja ni ska bara veta vad rädd jag vare.

Tack ännu en gång till vår älskade syster catrin som verkligen väglede oss genom detta föräldra liv.
Hade man inte fått hennes idér och tips så vette hålle hur de skulle gå.
Hon är helt bäst och ingen BVX sköterska skulle kunna ersätta dennna goa människa.